Publiká riba 23 Desèmber 2025
Riba 15 di desèmber 1954, representantenan di Hulanda, Antia hulandes i Sürnam a firma Statüt pa Reino Hulandes, ku ta regla e relashon entre paisnan den Reino. Statüt di Reino Hulandes ta konsagrá e igualdat di tur siudadano den Reino i ta vigente te dia di awe.
E tempu ei Hulanda, Antia Hulandes i Sürnam a deklará boluntariamente di aseptá un órden hurídiko nobo den Reino Hulandes, kaminda independientemente nan kada unu ta atendé interes propio, ta kuida interes komún, i ta duna yudansa mutuo a base di ekivalensia. Asina nan a disidí den akuerdo komún pa fiha un Statüt pa Reino Hulandes. Esaki ta nifiká ku for di momentu ku a firma e kuadro hurídiko nobo akí, Kòrsou a kuminsá ku su trayekto komo pais outónomo den e konstelashon di Antia Hulandes.
E Statüt ta di un órden mas haltu ku e Konstitushon di Hulanda i e Areglo di Estado di tantu Aruba, Kòrsou i Sint Maarten. Esaki ta nifiká ku e leinan di Hulanda òf e leinan (landsverordening) di Aruba, Kòrsou i Sint Maarten no por violá Statüt. Den Statüt tin pará ku e paisnan kada un na un forma independiente ta atendé su mes asuntunan i huntu ta sòru pa asuntunan di Reino (tareanan komun). Ademas di esei, Statüt ta stipulá reglanan pa koperashon mutuo, asistensia, konsulta i e struktura polítiko di e paisnan (kon mester goberná e paisnan).
Kòrsou a keda representá na e Mesanan Rondó prinsipalmente pa nos yu di tera Mr. dr. M.F. da Costa Gomez. Dòktor a keda eligí for di 1937 komo Miembro di Staten pa Curaçaose Rooms Katholieke Partij (Partido Katóliko di Kòrsou). Dia 21 di mart 1942, Da Costa Gomez a keda nombrá pa Dekreto Real komo e representante den e “Kuerpo Ekstraordinario di Konseho” pa konsehá Reina Wilhelmina i su Gobièrnu riba pasonan dediká na restrukturashon di Reino.
For di 1946 Da Costa Gomez a fungi komo Presidente di e delegashon di parti di Kòrsou i e otro islanan (Curaçao en Onderhorigen) ku a prepará Statüt. Durante di e Konferensia di Mesa Rondó di yanüari 1948, pa promé bia a hasi uso di e nòmber di Statüt i esaki netamente dor di Dòktor da Costa Gomez.
P’esei riba e fecha akí, 15 di desèmber 2025, un bes mas a honrá nos baluarte Mr. dr. M. F. da Costa Gomez, ku segun e Proklamashon di Gobièrnu di Kòrsou, fechá 15 di desèmber 2023, a deklará ofisialmente: “Dòktor”, Héroe riba Tereno Di Derechinan Sosial, Seguridat Sosial i Struktura Estatal di Reino Hulandes.
E atardi a kuminsá ku honor na nos himno, siguí pa entrega di ofrenda floral na e estatua di e arkitekto di Statüt Mr. dr. Moises F. da Costa Gomez. Despues Presidente di e Fundashon, sra. dr. Maria Liberia Peters, mr. Celcio Milliard, un invitado speshal di materia di Derecho Konstitushonal, i Minister di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte, sr. Sithree van Heydoorn, a tene nan diskurso.
Pa e parti kultural, e grupo di baile di Fina Dance Art School a presentá un baile derivá for di e poema di Pierre Lauffer, “Nonze i su baile di Tambú”, kantá pa nos gran artista sra. Tania Kross, siguí pa un poesia presentá pa e hóben Ivanson Monte di “Arte di Palabra”.
E programa kultural a sera ku un bunita presentashon musikal titulá: “Kòrsou di nos”, otro obra di Pierre Lauffer, kantá pa un kor di mucha hóben i kompañá pa Dennis Aalse i su Orkesta, na honor di nos Pais Kòrsou i Mr. dr. Moises F. da Costa Gomez, apódo “Dòktor”.
Na final a sera e atardi ku un bríndis.
—
KOMUNIKASHON