Konmemorashon 71 aña Statüt - Informashon tokante Gobièrnu di Kòrsou

Notisia

Gobièrnu di Kòrsou
 

Konmemorashon 71 aña Statüt

Publiká riba 23 Desèmber 2025

Konmemorashon Dòktor da Costa Gomez den kuadro di

selebrashon 71 aña Statüt pa Reino Hulandes 

WILLEMSTAD – Riba djaluna, 15 di desèmber 2025, Gobièrnu di Kòrsou huntu ku Fundashon Estatua mr. dr. M.F. da Costa Gomez a selebrá durante di un seremonia solèm na Gomezplein, Punda, 71 aña di Statüt pa Reino Hulandes, konmemorando Mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez pa e ròl ku el a desplegá den e proseso pa yega na Statüt pa Reino Hulandes.

Riba 15 di desèmber 1954, representantenan di Hulanda, Antia hulandes i Sürnam a firma Statüt pa Reino Hulandes, ku ta regla e relashon entre paisnan den Reino. Statüt di Reino Hulandes ta konsagrá e igualdat di tur siudadano den Reino i ta vigente te dia di awe.

E tempu ei Hulanda, Antia Hulandes i Sürnam a deklará boluntariamente di aseptá un órden hurídiko nobo den Reino Hulandes, kaminda independientemente nan kada unu ta atendé interes propio, ta kuida interes komún, i ta duna yudansa mutuo a base di ekivalensia. Asina nan a disidí den akuerdo komún pa fiha un Statüt pa Reino Hulandes. Esaki ta nifiká ku for di momentu ku a firma e kuadro hurídiko nobo akí, Kòrsou a kuminsá ku su trayekto komo pais outónomo den e konstelashon di Antia Hulandes.

E Statüt ta di un órden mas haltu ku e Konstitushon di Hulanda i e Areglo di Estado di tantu Aruba, Kòrsou i Sint Maarten. Esaki ta nifiká ku e leinan di Hulanda òf e leinan (landsverordening) di Aruba, Kòrsou i Sint Maarten no por violá Statüt. Den Statüt tin pará ku e paisnan kada un na un forma independiente ta atendé su mes asuntunan i huntu ta sòru pa asuntunan di Reino (tareanan komun). Ademas di esei, Statüt ta stipulá reglanan pa koperashon mutuo, asistensia, konsulta i e struktura polítiko di e paisnan (kon mester goberná e paisnan).

Kòrsou a keda representá na e Mesanan Rondó prinsipalmente pa nos yu di tera Mr. dr. M.F. da Costa Gomez. Dòktor a keda eligí for di 1937 komo Miembro di Staten pa Curaçaose Rooms Katholieke Partij (Partido Katóliko di Kòrsou). Dia 21 di mart 1942, Da Costa Gomez a keda nombrá pa Dekreto Real komo e representante den e “Kuerpo Ekstraordinario di Konseho” pa konsehá Reina Wilhelmina i su Gobièrnu riba pasonan dediká na restrukturashon di Reino.

For di 1946 Da Costa Gomez a fungi komo Presidente di e delegashon di parti di Kòrsou i e otro islanan (Curaçao en Onderhorigen) ku a prepará Statüt. Durante di e Konferensia di Mesa Rondó di yanüari 1948, pa promé bia a hasi uso di e nòmber di Statüt i esaki netamente dor di Dòktor da Costa Gomez.

P’esei riba e fecha akí, 15 di desèmber 2025, un bes mas a honrá nos baluarte Mr. dr. M. F. da Costa Gomez, ku segun e Proklamashon di Gobièrnu di Kòrsou, fechá 15 di desèmber 2023, a  deklará ofisialmente: “Dòktor”, Héroe riba Tereno Di Derechinan Sosial, Seguridat Sosial i Struktura Estatal di Reino Hulandes.

E atardi a kuminsá ku honor na nos himno, siguí pa entrega di ofrenda floral na e estatua di e arkitekto di Statüt Mr. dr. Moises F. da Costa Gomez. Despues Presidente di e Fundashon, sra. dr. Maria Liberia Peters, mr. Celcio Milliard, un invitado speshal di materia di Derecho Konstitushonal, i Minister di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte, sr. Sithree van Heydoorn, a tene nan diskurso.

Pa e parti kultural, e grupo di baile di Fina Dance Art School a presentá un baile derivá for di e poema di Pierre Lauffer, “Nonze i su baile di Tambú”, kantá pa nos gran artista sra. Tania Kross, siguí pa un poesia presentá pa e hóben Ivanson Monte di “Arte di Palabra”.

E programa kultural a sera ku un bunita presentashon musikal titulá: “Kòrsou di nos”, otro obra di Pierre Lauffer, kantá pa un kor di mucha hóben i kompañá pa Dennis Aalse i su Orkesta, na honor di nos Pais Kòrsou i Mr. dr. Moises F. da Costa Gomez, apódo “Dòktor”.

Na final a sera e atardi ku un bríndis.

KOMUNIKASHON