Reunion Ministerial entre Aruba, Hulanda, Sint Maarten i Kòrsou - Informashon tokante Gobièrnu di Kòrsou

Notisia

Enseñansa, Siensia, Kultura & Deporte
 

Reunion Ministerial entre Aruba, Hulanda, Sint Maarten i Kòrsou

Publiká riba 11 Novèmber 2025

Kòrsou ta sigui invertí den koperashon duradero, inovashon edukashonal, digitalisashon i herensia kultural.

WILLEMSTAD – Durante e reunion ministerial entre e 4 paisnan di Reino (4 Landen Ministerieel Overleg – M4LO) relashoná ku Enseñansa, Kultura i Siensia na Boneiru, Minister di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte di Kòrsou, sr. Sithree van Heydoorn, a trese un mensahe kaminda e la enfatisá riba e koperashon i kompartí konosementu. Huntu ku e ministernan di Aruba, Sint Maarten i Hulanda, a traha riba solushon komun pa fortalesé enseñansa, kultura i herensia den Reino.

E ministernan ku a partisipá na e reunion ministerial ta, Minister Gerlien Croes (Relashon di Reino, Enseñansa, Hubentut, Inovashon i Deporte) di Aruba, Minister Sithree van Heydoorn (Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte) di Kòrsou, Minister Melissa Gumbs (Enseñansa, Kultura, Hubentut i Deporte) di Sint Maarten i Minister Gouke Moes (Enseñansa, Kultura i Siensia) di Hulanda i kada un minister ku nan delegashon. Un momentu importante tabata e presentashon di Kòrsou tokante digitalisashon den enseñansa, kaminda a enfatisá ku aksesibilidat digital no ta solamente un invershon teknológiko. Esaki ta tambe un invershon di oportunidat di forma igual pa studiante i dosente. Despues di esaki a tene un diálogo habrí riba posibilidat di koperashon mas amplio den e área.

“Digitalisashon ta fortalesé kalidat di nos enseñansa, ta amplia oportunidat i ta prepará nos studiante pa futuro. Nos tin e responsabilidat pa sigurá ku tur hende por yega na esaki,” segun minister van Heydoorn. Pa loke ta trata desaroyo di talento i fortalesé e sistema di enseñansa, e ministernan a akordá pa kontinuá ku e programa Strategic Education Alliance te ku fin di 2028, pa sigui fortalesé éksito akadémiko, oportunidat laboral i kontinuidat den formashon.
Den kuadro di e koperashon aki, e paisnan a akordá pa sigui desaroyá Caribbean Academic Foundation Year, inkluso eksplorá su implementashon na Boneiru. Tambe a palabrá pa fortalesé órgano di dekano karibeño pa orientashon i guia di studiante i krea un sistema pa monitoreá e progreso di éksito di studiante pa duna sosten duradero. Finalmente a akordá tambe pa stimulá “Brain Gain” i “Brain Circulation”, pa hasi posibel ku nos talentonan ku ta den Reino por ta regresá bèk i kontribuí na desaroyo lokal i entre paisnan.

A la bes a konfirmá e kooperashon entre e institushonnan di enseñansa superior i di formashon profeshonal, ku e meta prinsipal kaminda kompartí konosementu, desaroyo di investigashon i mehorashon struktural di kualidat ta keda fortalesé. Riba tereno di formashon di maestro i desaroyo profeshonal ministernan ta di akuerdo riba e régimen di koperashon pa “Kibrahacha” (samen opleiden) pa e periodo di 2025–2031, ku ta invertí direktamente den kalidat di formashon di dosente i su desaroyo profeshonal. Na área di herensia kultural, e paisnan a akordá pa sigui sostené inisiativa pa herensia kultural intangibel i pa traha huntu riba un nominashon di UNESCO pa herensia den Reino.

A yega na akuerdo ku tema di kolekshon kolonial ta un responsabilidat komun. Un grupo di trabou di Reino ta keda establesé pa guiá proseso di kooperashon masal, maneho di kolekshon i posibel restitushon di kolekshon di orígen kolonial. “Nos kolekshon no ta simplemente ophetonan di pasado, ken nos ta, nos historia i nos identidat komo nashon. Koperashon tin di trese restourashon, konosementu kompartí i un futuro kaminda nos herensia ta uni nos, no dividí nos,” segun e minister.

Finalmente, ministernan a akordá pa reuní atrobe den 2026 pa evaluá progreso i definí e siguiente pasonan.